Hjärnan är en av de mest komplexa organen i kroppen, kanske den mest komplexa. Den styr de flesta vitala funktioner och har viktiga uppgifter som känslor och lagring av minnen. Hjärnan är en av evolutionens mest imponerande skapelser.
Fysiskt sett finns det egentligen ingen stor skillnad mellan oss och stenålderns Homo sapiens. Deras största fördel var att deras livsstil gav dem starka kroppar och mer känsliga sinnesorgan.
Med dessa känsliga sinnen och förmågan att känna rädsla, oro, stress och lindrig depression överlevde de. Vi är ättlingar till de människor som flydde från lejonet som jagade dem och oroade sig för hur de skulle överleva långt innan hotet ens dök upp. Det kanske även fanns förfäder som kunde döda ett lejon ensam, men dagens människors förfäder är de som var försiktiga, blyga och prioriterade sin säkerhet och överlevnad. Depression, ångest, panikattacker och stress är inte bara skrämmande, skadliga och dåliga saker. Dessa egenskaper var en gång avgörande för vår överlevnad.
Enligt forskning upplevs personer som ägnar sig åt medel- eller högintensiv fysisk aktivitet minst 30 minuter tre gånger i veckan som gladare, mindre stressade, mer självsäkra och mer motståndskraftiga mot eventuella depressionsattacker. I ett experiment där äldre personer promenerade snabbt tre gånger i veckan visade de betydande skillnader jämfört med de som inte gjorde det. I den fysiskt aktiva gruppen observerades 2 % ökning av hjärnans storlek istället för en årlig minskning med 1 %, som anses naturlig efter en viss ålder. Fysisk aktivitet föryngrade deras hjärnor, förbättrade deras minneskapacitet, minskade risken för demens och Alzheimers, och ökade självförtroendet och deras förmåga att planera.
Stenålderns människa var naturligt tvungen att ständigt vara i rörelse för att överleva – jaga, samla, slå läger och migrera. De var förmodligen minst dubbelt så aktiva som vi är idag och spenderade minst dubbelt så mycket energi. Även det liv som levdes på landsbygden för bara 100 år sedan skapade mer aktiva och energiska människor.
I dagens livsstil där många människor rör sig väldigt lite, lever vi i en miljö där mat kan beställas till dörren och maten vi äter ofta är producerad med genetiska modifieringar eller en mängd kemikalier och tillsatser.
Självklart blir människor som rör sig mindre och inte äter naturlig och hälsosam mat mer inåtvända, stressade och lättirriterade. Deras försvarsmekanismer försvagas och de blir lättare sjuka. Mag- och tarmsjukdomar är mer vanliga bland sådana människor.
Vad som förvärrar detta ytterligare är sömnproblem och störd sömnrytm. För en person med allvarliga psykiska störningar är det allra första och viktigaste behandlingssteget att återställa en normal sömnrytm. Jag har tidigare skrivit om hur viktig sömn är för både fysisk och mental hälsa, och om kopplingen mellan sömnbrist och panikattacker. En daglig sömn på 7–8 timmar gör inte bara personen piggare och starkare utan också mer balanserad.
En annan utmaning för dagens moderna människa är ensamhet. Det har bara gått 9 år sedan Steve Jobs introducerade iPhone 4. Under denna tid har tiden som individer, särskilt barn och ungdomar, spenderar framför skärmar (inklusive smartphoneskärmar), liksom användningen av sociala medier, nått nya rekord nästan varje minut. Tyvärr gör inte smartphones och sociala medier oss lyckligare – de gör oss snarare mer beroende. Kanske har vi, utan att veta om det, avstått från den glädje som uppstår när vi interagerar med vänner eller närstående och upplever kroppens utsläpp av endorfiner. I sociala medier kan en "like" skapa en liknande känsla, vilket kan vara anledningen till att många internetprofiler eller Youtubers tar risker för att uppnå popularitet, ibland på bekostnad av sina liv. Och det är kanske därför vi inte längre hittar böcker och uppslagsverk i badrummet...
Att enbart träna, sova regelbundet, äta hälsosamt och ha sociala relationer kan självklart inte helt skydda oss från depression, demens eller psykiatriska sjukdomar.
Om du lider av psykiska besvär, var inte rädd för att söka hjälp av psykolog eller psykiater. Ändra aldrig dosen av dina psykiatriska mediciner på egen hand. Om du inte kan göra något annat, försök promenera snabbt, begränsa din tid på internet, sov så gott du kan och var uppmärksam på vad du äter och dricker.
Hasan Durna
Comments