Nobelpriset, psykologi och psykiatri...

Alfred Nobel – människan bakom legenden

Alfred Nobel föddes den 21 oktober 1833 i Stockholm och avled den 10 december 1896 i San Remo, Italien. Han var kemist, ingenjör och industriman, mest känd som uppfinnaren av dynamiten. Under sitt liv tog han ut över 350 patent. Men trots sina tekniska framgångar betraktade han sig som humanist – djupt bekymrad över hur hans uppfinningar kunde användas i krig.

I sitt testamente avsatte Nobel huvuddelen av sin förmögenhet till att inrätta fem internationella pris: i fysik, kemi, fysiologi/medicin, litteratur och fred. Syftet var att belöna dem som gjort “största nytta för mänskligheten”. Det första priset delades ut 1901, och sedan dess har Nobelpriset blivit världens mest prestigefyllda utmärkelse för vetenskap, konst och fredsarbete.

Nobel växte upp i en uppfinnar­familj, talade fem språk och hade ett intensivt intellekt. Samtidigt var han en ensam man med återkommande depressiva perioder och kroniska smärtor. Han beskrev sig själv i brev som “en enslig maskin som går på övertid”. Hans reflektioner kring människans destruktiva natur – särskilt hur vetenskap kunde användas både för gott och ont – formade hans beslut att skapa ett pris som belönade fred, litteratur och mänsklighetens framsteg.

Även om det inte finns något officiellt Nobelpris i psykologi har psykologisk och psykiatrisk forskning fått ett starkt indirekt inflytande.

• Daniel Kahneman, psykolog, fick 2002 års ekonomipris för sin forskning om mänskligt beslutsfattande och kognitiva snedvridningar – en brygga mellan psykologi och ekonomi.

• Julius Wagner-Jauregg, psykiater, fick 1927 års medicinpris för sin malariabehandling mot neurosyfilis – den första psykiatriska behandlingen som gav Nobelpris.

• Eric Kandel, psykiater och neurobiolog, fick 2000 års medicinpris för sin upptäckt av hur minne och lärande lagras i nervsystemet – en molekylär grund för psykiska processer.

• John O´Keefe och makarna May-Britt och Edvard I. Moser för upptäckten av hjärnans “inre GPS”, belönad 2014. Upptäckten har stor betydelse för förståelsen hur hjärnan skapar en karta av rummet som omger oss och gör det möjligt för oss att hitta vägen i en komplicerad omgivning, en centrala psykologisk funktion.

Psykisk ohälsa bland Nobelpristagare – geniets skuggsida

Många Nobelpristagare har själva kämpat med psykisk ohälsa – vilket påminner oss om att kreativitet, insikt och lidande ofta går hand i hand. Några av de mest kända exemplen:

• John Nash (ekonomi 1994) – en amerikansk matematiker vars liv skildrades i filmen A Beautiful Mind. Nash led under stora delar av sitt liv av paranoid schizofreni, med vanföreställningar och hallucinationer. Trots detta gjorde han banbrytande insatser inom spelteori. Hans återhämtning och fortsatta forskning på 1990-talet blev ett symboliskt exempel på att psykisk sjukdom inte behöver definiera en människas hela liv.

• Ernest Hemingway (litteratur 1954) – kämpade med depression och alkoholism. Hans intensiva, existentiella prosa speglar ofta psykisk smärta och alienation. Hemingway tog sitt liv 1961, något som kastar ett mörkt men mänskligt ljus över många konstnärliga Nobelpristagare.

• William Faulkner (litteratur 1949) – hade perioder av depression och alkoholmissbruk, som ofta följdes av kreativa explosioner. Hans verk utforskar människans inre splittring och skuld, teman djupt förankrade i psykologin.

• Sylvia Plath nominerades flera gånger till Nobelpriset men hann aldrig få det – hon tog sitt liv 1963. Hon är ändå ett återkommande exempel i diskussionen om psykisk ohälsa och litterär genialitet, särskilt bland kvinnliga författare.

• Jean-Paul Sartre (litteratur 1964) – tackade nej till priset, delvis på grund av sin existentiella övertygelse, men även för att han led av ångest och depression. Hans filosofi kretsade kring människans frihet och meningslöshet – ämnen som har starka psykologiska dimensioner.

Att flera Nobelpristagare varit öppna med psykiskt lidande är också ett tecken på hur hög kreativ och intellektuell begåvning ibland sammanfaller med känslomässig sårbarhet. Forskning inom neuropsykiatri har visat samband mellan kreativitet, bipolaritet och intensiva känslomässiga tillstånd.

Vetenskapliga perspektiv: kreativitet och psykisk ohälsa

Modern forskning inom psykiatri och neurovetenskap har försökt förstå varför så många högpresterande kreativa personer, däribland Nobelpristagare, rapporterat psykisk sårbarhet.

Studier vid Karolinska Institutet (Kyaga et al., Journal of Psychiatric Research, 2013) visar att personer inom konstnärliga och vetenskapliga yrken har något högre frekvens av bipolär sjukdom och depression i sina familjer än befolkningen i stort. Särskilt tydligt är sambandet mellan kreativt yrkesval och milda former av mani – tillstånd som kan förstärka idérikedom och motivation.

Andra studier, t.ex. vid University of Cambridge och Yale, pekar på att hög kreativitet ofta korrelerar med ökad känslighet för stimuli och intensivt emotionellt engagemang – egenskaper som i extrema former kan övergå i psykisk ohälsa. Neurobiologiskt tycks vissa personer växla mellan perioder av hög dopaminaktivitet (associerat med kreativitet) och låg serotoninnivå (associerat med depression).

Författare och forskare som Kay Redfield Jamison, själv bipolär och professor i psykiatri, har kallat detta för the price of the muse – att kreativt tänkande ofta föds ur känslomässig intensitet och sårbarhet. Bland Nobelpristagare i litteratur märks detta tydligt: den existentiella kampen, alienationen och den inre smärtan blir inte hinder, utan källor till konstnärlig djup.

Den senaste Nobelpristagaren i litteratur (2025)

År 2025 gick Nobelpriset i litteratur till László Krasznahorkai från Ungern, ”för ett visionärt och hypnotiskt författarskap som, mitt i apokalyptisk terror, bekräftar konstens kraft”.Hans romaner – fyllda av ändlösa meningar och existentiell oro – skildrar hur människan försöker finna mening i en sönderfallande värld. Krasznahorkais litteratur visar tydligt den psykologiska dimensionen av Nobelpriset: att förstå människans psyke är en konst lika viktig som att förstå naturens lagar.

Nobelpriset och det mänskliga tillståndet

Från Alfred Nobel till dagens pristagare löper en gemensam tråd: nyfikenhet, tvivel, känslighet och lidande – ofta i förening. Psykologin och psykiatrin ger oss verktygen att förstå dessa drivkrafter. Nobelpriset handlar därför inte bara om vetenskapliga upptäckter eller litterär briljans, utan också om modet att utforska det mest komplicerade som finns – människans eget inre.

Hasan Durna