Bröstandning kan bidra till panikattacker genom att öka syreupptaget och sänka koldioxidnivåerna, vilket skapar fysiska reaktioner som kroppen tolkar som hotfulla. Detta kan i sin tur trigga ångest, snabb andning och en ond cirkel av ökande panikkänslor. För vissa kan detta leda till en rädsla för att lämna trygga platser, vilket kan utvecklas till agorafobi.
Människor som andas med bröstkorgen löper en högre risk att drabbas av panikattacker. Detta beror främst på två faktorer. För det första bidrar bröstkorgens muskler till att dra in mer luft i lungorna. För det andra sker bröstandning oftare än bukandning, vilket leder till snabbare andetag och en ökad syrenivå i blodet. När syrehalten stiger markant kan kroppen reagera med känslor av obehag, yrsel eller en upplevelse av att vara under högt tryck.
Denna ökade syrenivå aktiverar kroppens ”fly eller slåss”-mekanism, en reaktion som normalt sett hjälper oss att hantera hotfulla situationer. Vid fara är det kroppens primära uppgift att pumpa syrerikt blod till musklerna för att möjliggöra en snabb flykt eller försvar. Men vid bröstandning sker denna process utan att det finns någon verklig fara, vilket skapar en fysiologisk beredskap på flykt eller försvar. Samtidigt minskar koldioxidhalten i blodet, vilket kan utlösa de fysiska symtom som är typiska för en panikattack – exempelvis yrsel, hjärtklappning och andnöd.
Dessa kroppsliga förändringar gör att vi blir mer medvetna om våra fysiska reaktioner, vilket kan leda till ökad ångest och ännu snabbare andning. Detta skapar en ond cirkel där panikkänslorna eskalerar. För vissa personer kan denna process vara särskilt problematisk och öka risken för återkommande panikattacker.
Bröstandning är dock bara en av flera faktorer. I grunden handlar en panikattack om hur vi tolkar kroppens signaler, våra tankar och känslor. Den intensiva rädsla som upplevs under en attack kan vara så överväldigande att den driver på ännu mer ångest. Detta leder ofta till snabbare och ytligare andning, vilket förvärrar symtomen och skapar en känsla av att förlora kontrollen.
I många fall försöker personer som drabbas av panikattacker undvika de platser eller situationer där de tidigare har upplevt en attack. Detta undvikandebeteende kan utvecklas till agorafobi, en rädsla för att vistas på platser där hjälp kan kännas otillgänglig. DSM-5, den diagnostiska manualen för psykiska sjukdomar, lyfter fram att agorafobi ofta förekommer i samband med paniksyndrom.
Hasan Durna
Comments